Hej

Jag lever, jag kommer komma tillbaka. Det kommer kanske inte bli bra, det kommer kanske inte bli regelbundet- men! Jag kommer tillbaka.




Imorgon

Om gårdagen

Jag vill börja detta inlägg med att be om ursäkt. Jag var slutkörd igår och orkade inte blogga trots att det var en väldigt viktig dag...

12/12/2012

Massa likadana siffror..men inte bara det! Igår var det 18 år sedan jag fick prata i telefon på dagis! Ett av mina favoritminnen från dagistiden, med alla barnen som kollade upp på mig med beundran i blick. Kan ha varit så att jag fick skriva några autografer också men jag är inte helt säker på vad mitt minne har modifierat i detta fallet. Hursomhaver, min älskade, irriterande, jobbigt mycket längre än mig, med jobbigt mycket tjockare hår än mig, fina lillasyster blev myndig. Något jag har ganska svårt att ta på allvar, vad fan hände med åren egentligen? Jag vet att jag har åldrats, men hur kan hon ha gjort det? Det är alldeles galet men otroligt kul, om en vecka är hon och resten av familjen här med mig och då ska jag supa henne full! KÄRLEK!

Tillsammans är vi...speciella

Och det kan bli lite våldsamt

 

 

Men jag skulle aldrig byta ut dig mot någon annan syster!

                                    

Yes!

Halkan gick utmärkt. Det var kul och så var det satans häftigt att sitta själv i bilen. Att känna att man har kontrollen. Vissa delar av halkan blev lite jobbiga, fick se den där förbannade filmen om hur det går om man krockar med ett träd i olika hastigheter. Jag vet vad slutresultatet blir, jag vill inte se. Sen kände man sig också jävligt liten när man satt i bilen och sladdade runt. Fan, skulle det vara i verkligheten som man sladdar sådär när man väjer(?) för en bil så skulle det ju smällt. Läskigt. Nu ska det iallafall bokas tid för teoriprov och uppkörning. Äntligen!

Storebror ringde idag på eftermiddagen. Det var chockerande men gjorde mig glad. Vi pratade i hela minuter. Skönt att höra att han mår bra. Han är värd det. Nog för att vi bråkar ibland men han är min enda och bästa bror.

Just nu sitter jag och dricker det vinet som blev kvar från förra helgen när mamma och Lena var här. Åt dessutom bara gröt till middag så är väl mer lättpåverkad än vanligt. Haha. Men jag har varit så jävla spänd och nervös hela veckan inför den här jävla halkan (vilket nu i efterhand känns otroligt dumt att ha varit så nervös inför) att det är skönt att slappna av. Alkoholen hjälper lite men jag tänker inte gå till överdrift.

Nu-film!

Crüefest och sånt

Dagarna går fort. Snart en vecka sen en av dom bästa dagarna/kvällarna i mitt liv. Crüefest var riktigt coolt. Mötley Crüe är nog fan det bästa band jag sett live. Sen är både Nikki Sixx och Tommy Lee sådär lagom råsexiga också vilket inte många 45+are är. Inte många killar överhuvudtaget. Ingen i bandet ser ju visserligen dålig ut men Tommy och Nikki är riktigt.. ja. Hursomhelst, kvällen var grym och jag ångrar inte en sekund att jag åkte ensam. Gillar att vara självständig, man träffar alltid folk på plats som går att umgås med. Under kvällen där fick jag funderingar på en tatuering för nacken, så om jag känner likadant i höst som nu så blir det väl den första tatueringen som kommer göras. Låtarna var grymma och dom körde rätt blandat med gamla låtar och låtar från nya skivan Saints of Los Angeles.

Känner att jag skulle kunna skriva en massa om kvällen men det ska jag väl låta bli. Förhoppningsvis kommer dom tillbaka hit till Norden nästa år och då är jag på plats i publiken igen.

Dagarna hemma i Fjärdhundra var bra också. Under torsdagen hände inte mycket, flög ju från Köpenhamn och satt på Arlanda i ett par timmar och sen var det buss och sånt.
Under fredagen var det skolavslutning, gamla vänner kom över och vi hade det kul. På kvällen åkte jag på hemmafest med Rasmus och tre främlingar och hade kul.

Under lördagen var det någon löjlig form av marknad i Fjärdhundra som var något av det tråkigaste jag varit med om i livet. Åkte sen och hälsade på farmor och farfar vilket var kul eftersom jag inte sett dom sen Januari. Under kvällen var vi hela familjen till Enköping och käkade på Vita Elefanten. Härligt att småtjafsa med syskonen när man inte får chansen till det så ofta nu längre.

Under söndagen var jag, mamma och pappa till Uppsala. Hälsade på mormor en snabbis och sen åkte vi till gudmor, Anders och "kusin" Hilda. Fikade lite där och Hilda serverade mig en rosa plyschkrabba. Riktigt gott. Typ.

Igår åkte vi bil hela dagen. Stannade på Ikea i Kalmar för att köpa lite tjafs.

Idag har jag övningskört. Gick ganska bra med två motorstopp. Nu är det några veckor tills nästa lektion men efter det så har jag rätt många inbokade rätt intensivt. Nu vill jag ha körkort.

Det var väl allt då.

YES!

Idag dansar vi glädjedans. Solen skiner, fåglarna kvittrar och katten dampar. Jag har fått jobb!
Imorgon blir första dagen, då ska jag stå i en affär och dela ut smoothies. Fan vad skönt det ska bli. Äntligen någon jävla mening med vardagen igen.

Nu är vi glada!

Nu ska jag ta ut kyckling ur frysen som ska tinas tills ikväll sen ska jag ringa till affären där jag ska vara imorgon och kolla så att allt är som det ska. Blir ju lagom jobbigt det men skitsamma. Woho

Jahaja

Henke har gått och lagt sig. Innan 10 somnade han. Jag sitter här ensam och är sorglig. Funderar på att sova, men icke! Jag är inte trött. Inte det minsta lilla. Blahh

Jag har tråkigt!

Jaså

Spännande livet kan vara. Man sitter och surfar runt och tittar lite på lägenheter. Man hittar en lägenhet på sin egen adress. Man kollar på lägenheten och helt plötsligt inser man att det är ens egen lägenhet.
Antingen har dom skrivit fel våning eller så har dom skrivit fel i beskrivningen eftersom burspråk bara finns på ena sidan av huset. Eller så ska Henke och jag flytta.

Vem sa att man ska köpa en trisslott för att få spänning i vardagen?
Hah


Hm.. ignorera ovanstående. Det är jag som inte vet vilken våning vi bor på

Bra Matilda

• Skorna är sålda
• Jag har hittat en av tre böcker som jag vill ha
• Jag har köpt en regnjacka
• Jag har hittat kavajen från Magga
• Jag har tvättat en massa kläder, nu ska jag bestämma vad som skall med
• Jag kommer inte på något mer

Nu ska jag städa och diska. Om 48 timmar är jag på Heathrow och väntar på att bussen ska gå.

Charmigt

Haha. Sånt här gör en lite glad. Jag ville också rymma ibland när jag var liten och Astrid var med mig. Väskorna blev packade men av diverse olika anledningar kom vi aldrig med på bussen. Det kanske var för att vi inte tänkte gifta oss. Vad vet jag.

Sanning

Det var den 18e December 1989. Ute i Fjärdhundra vankade en kvinna runt och var höggravid och bitter. Hon var två veckor över tiden och gick bara och väntade på att föda. Plötsligt kände hon att det var dags och hon ringde sin make och efter lite om och men for dem till sjukhuset i Uppsala.
Runt 11.41 (tror jag) så kom en ny liten flicka till världen. Matilda Victoria Pettersson. Föräldrarna var lyckliga, hennes storebror var lycklig och alla var lyckliga. (Kan vara en överdrift)...

...Ett år senare. Den lilla flickan fyllde ett år. Livet var lätt, hennes bästa vän var Rasmus. Hon hade inte särskilt många problem mer än att få sitt hår att växa. Hennes favoritförälder var hennes pappa och hon var uppenbarligen inget mamma-fan. (Senare har bevis framlagts att hennes mamma uppenbarligen föredrog en flicka vid namn Magdalena så det är ju inte så konstigt att känslorna var sådana...)

...Fyra år senare. Flickan fyllde fem år. Hon hade äntligen börjat få något som kunde kallas för en frisyr på huvudet. Några dagar innan hade hon dessutom blivit storasyster och det var inte helt fel det heller. Hennes bästa vän var numera en flicka vid namn Astrid men hon var fortfarande vän med Rasmus också. Livet var lätt, hon gick på dagis och var kär. Precis så som det ska vara för en 5åring....

...Fem år senare. Flickan fyllde tio år. Livet var lite mer komplicerat än tidigare. Håret var omöjligt men än så länge vägrade flickan att acceptera att hon inte kunde få långt, fint och tjockt hår. Bästa vännen var.. någon. Antagligen var det fortfarande Astrid. Höjdpunkten som flickan minns var att hon fick två siffror i åldern. Inte illa...

...Fem år senare. Flickan fyllde femton. En trotsig tonåring som gick sista året i grundskolan. Ibland älskade hon sina föräldrar och ibland avskydde hon dem. Hennes umgängeskrets var ett tajt gäng i skolan och pojkvännen Jens. Hon var också effektiv med att träna ju-jutsu. Eller ska man vara ärlig så var hon väl mer effektiv med att vara på träningarna och antingen hångla med Jens eller snacka skit med Sofie. Flickan var glad ändå. Ingen förbättring hade märkts av på hårfronten så hon hade börjat experimentera lite med färg i det och var allmänt otacksam över sin fina naturliga blondhet...

...Tre år senare. Flickan fyllde 18. På morgonen vaknade hon ensam i sin lägenhet i Uppsala. När hon tänker tillbaka ler hon åt minnet hur hon fnissade för sig själv den morgonen. Hon var ju äntligen 18. Dagen innan hade hennes pojkvän Henrik åkt tillbaka till Karlskrona som var hans hemstad. Sin 18-årsdag tillbringade flickan först i skolan, där hon flamsade med sina vänner. Hon fick en riktigt präktig mustasch i present som hon numer bara använder vid finare tillfällen. Flickan var skapligt nöjd med livet och hade insett vilka fantastiska föräldrar hon hade. Syskonen var inte heller så pjåkiga. Livet var bra, även om håret fortfarande inte var särskilt roligt, allra helst med tanke på den konstiga färgen det hade efter hennes "svarthår-period"...

...Ett år senare. Staden är Karlskrona. Flickan vaknar upp på morgonen av att hennes sambos klocka piper. Det är flickans 19e födelsedag och hennes morgonhumör är inte bättre för det. Sambon är Henrik som nämndes vid förra födelsedagen förövrigt. Sambon försvinner till sitt jobb och flickan får somna om. Hon blir senare väckt av diverse gratulationssamtal och ger upp sömnen. Dagen spenderar hon som vanligt. Hon öppnar paket som hennes föräldrar skickat och blir tacksam över de fina presenterna. Håret har hon gett upp helt och hållet numer och hoppas bara ibland på ett mirakel. Kvällen ska hon spendera på restaurang med sin sambo för att sedan gå hem och ha en trevlig kväll.


Minnet kan svika men jag tror det mesta stämmer.

!

Jag har precis klippt Henke. Mycket spännande. Mer spännande (och förvånande) är att det blev bra! Nu är han fin. Min Henrik.

Onödig fakta:

Idag gick jag upp kl 10, vilket måste vara första gången på många många veckor. Woho

Dessa spännande vändningar i livet..

Återigen fascineras jag utav mig själv. Klockan är mitt i natten (nästan) och just nu sitter jag och funderar på om jag ska städa eller plugga. Varför?!, händer aldrig sådant här mig under dagarna. Att jag velar om vad jag ska göra. På dagarna får jag ångest utav blotta tanken på plugg eller städning. Nu vet jag inte vilket jag helst vill göra. Är det för att det bara är skit på tv?, (Star Trek - Nemesis) eller är det för att det är ljust ute? Inte fan vet jag. Och det är ju inte första gången det här händer heller. Aja. Kanske borde städa/plugga nu då tills jag tröttnar. Kan ju vara en bra ide.