Okej

Det blev ett långt inlägg igår, jag skrev på känsla och för att vara ärlig så har jag faktiskt inte läst själv vad jag skrivit. Jag orkar inte med det just nu, inatt sov jag bra för första gången sen söndags så nu är det dags att gå vidare. Det är som sagt hans förlust, inte min, jag har haft en morfar även om det inte var biologiskt.

Just nu längtar jag till dess att jag kommer till Sverige, sex veckor minus två dagar kvar. Krama familjen, slåss med Karin, köra bil, träffa vänner, shoppa på H&M för pengar jag inte har, jaga Smurfan, bli rädd för Smurfan när hon ligger i min säng på natten när jag ska lägga mig och jag inte vågar flytta på henne, äta svensk flottig pizza, dricka påskmust, shoppa lösgodis och en massa annat. Ska jag vara ärlig är det första jag tänker på när jag tänker på att komma till Sverige, det är all mat jag ska äta. Jag behöver nog gå på diet nu innan. Hehe

Dags att klä på sig uniformen och åka till jobbet nu i allafall. Inte ledig än.

20/12/2012 - dagen då jorden inte gick under.