Är det någonting som kan göra mig osäker på mitt liv så måste det ju vara mina drömmar. Fan vad man blir trött på skiten. När jag var liten drömde jag antingen mardrömmar, eller så drömde jag hur jag skulle klara datorspelet jag spelade för tillfället. Nu är det inte alls så. Det känns förjävligt.
Ikväll ska Henke till sin mamma, jag vet inte om jag ska med. Känns som att det finns en massa vettiga saker jag kan göra här hemma istället. Men jag får se.
Jag har ont i halsen. Dumt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar