Allt och oftast ingenting i min vardag
Besokare
fredag 31 oktober 2008
.
Ett rum som till en början är oändligt stort. Man andas och är glad. Man börjar märka att väggarna sakta kommer närmare. Det blir svårare att andas. Sen går det bara fortare, man kan bara andas små korta andetag. Snart blir det svart.
Panikkänsla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar