Angående gudföräldrar.

Spännande artikel. Eller kanske inte. Men jag läste och skrattade. En av mina gudföräldrar har jag inte direkta blodsband till. Den personen har jag skaplig kontakt med och vi träffas iallafall några gånger om året. Den andra har jag blodsband till. Nära blodsband. Och helt värdelös kontakt med. Personen i fråga hade knappt tid att komma till min student. Dök upp, åt tårta och stack.
Jag är inte kristen men jag anser att om man vill bli gudförälder borde man kanske tänka litegranna innan. Det är en rätt viktig uppgift trots allt. Man ska ju finnas där för personen man blir gudförälder till och ärligt talat så tycker jag bara att den ena av mina gudföräldrar har lyckats.

Nu blev det kanske lite blaj här men jag ville skriva av mig och är trött och på gnälligt humör.